Matkedjor och Webs

Näringskedjor

Visa Aktivitet

Ordförråd

Visa Aktivitet

Diskussionsstart

Visa Aktivitet

Matwebben

Visa Aktivitet

Bakgrundsinformation om matkedjor och livsmedelsbanor

Varje livsmedelskedja börjar med energi från solen. Gröna växter är autotrofiska, vilket innebär att de skapar sin egen mat med hjälp av en kemisk reaktion som kallas fotosyntes . Under fotosyntes tar växter koldioxid från luften och vattnet från marken genom sina rötter, som reagerar för att producera glukos och syre.

Ordet ekvation för denna reaktion är koldioxid + vatten → glukos + syre
Symbolekvationen är 6CO ₂ + 6H ₂ O → C ₆ H ₁₂ O ₆ + 6O ₂

Glukosen som växter tillverkar används för andning och kan också förvaras, ofta som stärkelse. När anläggningen konsumeras av en annan levande sak, överförs en del av denna lagrade energi. Energi går förlorat på varje trofisk nivå, eftersom inte all energi används för tillväxt och lagras i den levande varelsen. En del av energin används för andning och andra livsprocesser, så att denna energi slutligen släpps ut i atmosfären som värme. En del av energin i maten förloras som avfall, som avföring. Ju kortare livsmedelskedjan är, desto effektivare är energiöverföringen och mindre energi går förlorad till miljön.

En levande sak som fotosyntetiserar kallas en producent. På land är detta normalt en grön växt. I haven är producenten tang eller fytoplankton, som är mikroskopiska organismer som använder solens energi för att skapa mat. Matkedjor hamnar i bakterier som kallas sönderdelare, som utvinner den kemiska energin ur resterna av levande saker. De är naturens sätt att återvinna och utan dem skulle planeten vara mycket smutsigare. I varje livsmiljö finns det en toppmordare, som är en väl anpassad dödmaskin.

Ta detta exempel livsmedelskedja: Gräs → Caterpillar → Sparrow → Hawk. Gräset är producenten ; det är en grön växt som använder fotosyntes för att skapa glukos. Larven är den primära konsumenten . Det är en växtätare som bara äter växter. Nästa djur på livsmedelskedjan är sparven. Sparven är en omnivore, vilket betyder att den får sina näringsämnen från både växter och djur, och den kallas den sekundära konsumenten . Sparven är byten för hökan. Hökan är ett rovdjur. Det är väl anpassat för jobbet, eftersom det har otroligt syn som gör att den kan se sitt byte långt borta. Dess skarpa klor gör det möjligt för den att ta tag i byten. Hökan är toppens rovdjur , vilket betyder att det inte finns något annat djur ovanför den i livsmedelskedjan.

Populationerna av dessa djur är alla sammankopplade. Om det finns ett torka ett år och mängden gräs minskar kan antalet larver påverkas. Om antalet larver minskar kan det påverka antalet sparvar, vilket i sin tur kan påverka antalet hökar. Pilarna i livsmedelskedjan visar flödet av energi från en levande sak till en annan. De pekar från organismen som äts till mataren. Förutom att energi och materia överförs från en organisme till en nästa, finns det delar som inte lever i ett ekosystem som kan ge materia till levande saker, som luft, vatten och mineraler.

Ekosystem är stora och djur finns sällan i en enda livsmedelskedja. Få djur äter sällan bara en typ av mat; istället får de sina näringsämnen från olika källor. Detta varierar också beroende på tid på året och djurets plats. En räv i norra Alaska kommer att äta annan mat än en räv i Massachusetts. Matväv är ett mer exakt sätt att visa energiflödet från en levande sak till en annan. Mer komplicerade utfodringsrelationer kan visas som matväv med olika trofiska nivåer. Eleverna måste kunna definiera gränserna för det ekosystem som de beskriver när de skapar matväv. Till exempel beskriver deras modell ekosystemet för en del av en skog eller en hel skog?

Next Generation Science Standards driver vikten av att få eleverna att utveckla och använda modeller för att förstå fenomen. I den verkliga världen kommer forskare att göra modeller för att underlätta deras förståelse av ett system eller en del av ett system. Modeller används i Science för att göra förutsägelser och kommunicera idéer eller data till andra människor. Det finns en rad aktiviteter i dessa lektionsplaner som fokuserar på den specifika färdigheten. Studenter kommer lätt att kunna skapa sina egna modeller för att beskriva hur materien cyklas och energiflöde mellan levande och icke-levande delar av ett ekosystem. Detta ger dig en stor möjlighet att diskutera begränsningarna i att använda modeller, ge eleverna möjlighet att utvärdera och förfina dem.

För att se mer detaljerat på hur kol cyklas mellan biosfären, atmosfären, hydrosfären och geosfären, se lektionsplanerna för kolcykeln.

Väsentliga frågor för matkedjor och livsmedelsbanor

1. Hur överförs energi från ett djur till ett annat?
2. Varför går matkedjor sällan över fyra trofiska nivåer?
3. Varför börjar alla matkedjor med något som fotosyntes?

Vanliga frågor om näringskedjor och nät

Vad är en näringskedja och hur fungerar den i ett ekosystem?

En näringskedja visar hur energi och näringsämnen förflyttar sig från en levande varelse till en annan i ett ekosystem. Den börjar med en producent (som en växt), följt av konsumenter (växtätare, allätare och rovdjur), och slutar med nedbrytare som återvinner näringsämnen.

Vad är skillnaden mellan en näringskedja och ett näringsväv?

En näringskedja är en enkel linjär sekvens som visar hur energi flödar mellan organismer, medan ett näringsväv är ett komplext nätverk av sammankopplade näringskedjor som bättre representerar de verkliga födosöksrelationerna i ett ekosystem.

Varför börjar alla näringskedjor med organismer som fotosyntetiserar?

Alla näringskedjor börjar med producenter som fotosyntetiserar, som växter eller fyto plankton. De omvandlar solens energi till mat och utgör grunden för allt annat liv i kedjan.

Hur kan elever skapa sina egna modeller av näringskedjor eller näringsvävar?

Elever kan skapa modeller av näringskedjor eller näringsvävar genom att identifiera producenter, konsumenter och nedbrytare i ett ekosystem. De använder pilar för att visa energiflödet mellan organismer och framhäver kopplingar och trofiska nivåer.

Vilka är de viktigaste rollerna för producenter, konsumenter och nedbrytare i en näringskedja?

Producenter producerar mat genom fotosyntes. Konsumenter äter andra organismer för att få energi, och nedbrytare bryter ner dött material och återvinner näringsämnen tillbaka till ekosystemet.